Uppdateringar från Haiti

För att fortsätta hålla ljuset på Haiti vill jag berätta om två källor utanför de vanliga svenske medierna. De är båda skrivna på engelska, men jag hoppas inte att det skall vara något problem. En av dem har även många bilder som visar det som nu är vardagen i västra Haiti.

Den första är de officiella uppdateringar som kommer från YWAM Haiti. De skrivs av ledaren Terry Snow. Han leder arbetet med att ta emot flyktingar som kommer från Port-au-Prince till staden St Marc där YWAM har en bas.

Mina vänner Phil och Ingvar (från Norge) och deras team från YWAM San Diego/Baja har även de en blogg som kallas ”YWAM Haiti Outreach”. Bilden här nedan är hämtad därifrån.

Pojkar på Haiti som har hittat en vardag + en glad norrman!

Intressanta bloggar om Svenska kyrkan

Genom Vardagstro hittade jag den här bloggen: Fjärde Väggen. Hon skriver utifrån sin tid i Svenska kyrkan, verkar insiktsfullt även om hon själv inte påverkar inifrån.

En annan intressant blogg är Livet i Svenska kyrkan. De i kombination kommer nog ge mycket intressant läsning framöver!

Flera tänkte som jag

Det verkar som om flera tänkte som jag gjorde igår av att se medias bilder av ensamma barn. GP skriver om det.

Gripande historia om barnhemmet som rasat och domaren som är död så att ingen kan besluta om adoptioner. Självklart förstår man att strukturen inte kan fungera ”som vanligt” i en sådan katastrof, men samtidigt så önskar man att så många barn som möjligt skulle kunna få ett hem. Särskilt de som redan innan jordbävningen hade det svårt.

Hörde en rapport från YWAMs medarbetare i Haiti ikväll. De berättade att de fortfarande höll på med att bygga upp landet och hjälpa familjer vars liv förstördes i de stora orkanerna 2006. Att nu uppleva ännu en katastrof gör det ju inte lättare. Å andra sidan så har de en del vana inne, tillsammans med många andra organisationer.

Deras största vädjan var efter sjukvårdspersonal, särskilt anestesikunnig personal och medicin. Som det är nu måste de amputera utan smärtstillande medel. Det går inte att föreställa sig hur det måste kännas, både för patient och personal…

Gud , vi ber att rätt person skall komma till rätt plats. Och för fred och frid så att all kraft går till att göra landet bättre. Amen.

Adoptera

En mer hjärtskärande bild från krisens Haiti får man leta efter.

För att vara ärlig så har jag inte riktigt orkat ta in allt som hänt på Haiti sen jordbävningen den 12:e januari. Bara i väldigt små portioner.

Men att läsa artikeln med denna bild blev ett måste.

Det är när jag ser en sådan bild somjag beundrar mina vänner som nu är i process att adoptera barn från länder långt borta. Beundran på gräns till avundsjuka, eller i alla fall en längtan efter att kunna göra likadant.

Jag vet att adoption inte är bästa lösningen för alla barn. Men för ett land i sådan kris som det är nu så tror jag att det skulle göra positiv skillnad för åtminstone några barn. Det är min barnsliga längtan…

Angående dåliga samveten

så har jag beslutat mig för att ta några saker i taget. Det tror jag kommer gå bra! Det har funkat i tre dagar!

Försök du med!

Allt gott!

Bibeln gäller

Hittade just ett YouTube klipp med biskop Bertil som sänts i tv efter hans död. Vissa inslag är gamla om man kan dra lite på mun över att man ser att det inte direkt var igår… Men en sak, det sista biskop Bertil sa stämmer oavsett: ”Bibeln gäller i alla sammanhang.” Det var det han stod för, inte bara i en fråga utan i alla.
Än en gång är jag tacksam för att ha levt i sammanhang där jag har fått höra och se så mycket av ett sådant genuint föredöme som biskop Bertil, säga vad man vill i ämbetsfrågan, men vilken fantastisk människa!

Blev just så glad!

Sitter här vid datorn och efter att jag uppdaterat MissionAdventures.se med nyheten om att ett hus som tillhör YWAM i St Petersburg brunnit ner i helgen så letade jag efter något uppmuntrande innan jag gick och la mig.

Knatade då in på bloggen Vardagstro som skrivs av prästen Liselotte Malmqvist. Hon skriver ofta kloka och uppmuntrande tankar. Så även idag. Bland det jag inte läst sen sist fanns flera citat av hennes underbara barn – läs gärna vad de sa under gudstjänsten i söndags!

När jag sedan var på väg upp sneglade jag på blogrollen på högersidan, och hittade till min stora förvåning och glädje att hon läser min blogg också! Då blev jag jätteglad! Tack Liselotte!

Jag insåg också att jag behöver uppdatera denna blogg lite oftare, det har blivit mer personligt på senaste…

Allt gott i adventsnatten!

Svenska hjältar

Har spenderat kvällen framför tv:n – en ovanlighet för att vara mig nu mera, i alla fall en vardagskväll.

Men anledningen till att jag blev kvar var att jag blev så berörd av galan för Svenska hjältar som TV4 hade ikväll.

Så bra!

Så bra att uppmärksamma det som är got i vårt samhälle och inte bara det som går fel! Som 10 åringen Liv som tog kontakt med Friends och på så sätt fick slut på mobbingen på sin skola, eller Hussein som räddade 7åringen som klättrade ut och föll från 7e våningen, eller Anna som hjälper papperslösa kvinnor få mödravård,och annan vård, eller Moussa som hjälper barn att få struktur i sina liv så att de har chans att klara skolan – med hjälp av basket, eller Sam och Stina som i 58 år hjälpt ensamma och hemlösa in i en gemenskap i Stockholm. Så fina människor! Satt och grät nästan varje gång – så bra att vi fick höra om dessa människor och allt vad de betytt – så att vi kan bli mer lika dem!

Tack Gud för att Du har skapat oss alla och för att vi får se olika sidor av Din godhet i varandra och få goda förebilder!
I Jesu namn. Amen.

I vår konstiga värld

För att förhöja adventsstämningen här på kontoret slog jag på youtube för att spela lite julmusik. Hittade då denna bild.

Hur förvirrad får egentligen vår värld bli?

En ”Josef” som är en tomte klädd i blått och en ”Maria” som ser ut att vara ännu yngre än de 14 som man brukar gissa att hon var. + att hon beskrivs som en ängel, och ett ”Jesusbarn” som mest ligger och är sött, i och för sig i centrum av bilden, men ändå utan den strålglans som han brukar porträtteras med.

Visst, det är bara en söt bild kanske några säger, men om man sätter ett barn i en krubba i hop med jul så borde det ju vara Jesus, eller??!

Jesus föddes i ett stall, eller en grotta. Maria och josef var enkla människor, och varken tomtar eller änglar. De vr vanliga människor och det valde Jesus att också bli för att vi skall kunna förstå att Han – Gud – gör allt för att vi skall kunna välja att leva ett liv i evighet med Honom. det enda Han inte gör är att gå emot vår vilja. vi har alltid friheten att välja, i stort och smått!

Vi kan välja att ta emot Jesus, Han som valde att födas och läggas i en krubba. Men väljer vi Honom så skall vi berätta om Honom som den Han säger att Han är, inte vår version av Honom!

Jag var där – rapport från "Kärlekens mässa"

Tyvärr kan jag inte ge en fullständig rapport för jag kom 8 minuter sent för jag satt och läste artikeln i Dagen (!)

Bakgrunden till mässan, som jag har hört den, var att kontraktsprosten i Stora Tuna kontrakt ville att alla församlingar i kontraktet skulle ha en förbönsgudstjänst i samband med kyrkomötets beslut om samkönade äktenskap. Säters församling och Susanne Håkansson var från början de enda som tackade ja. Flera präster från grannförsamlingarna anslöt sig senare. Det sas från början att det skulle vara en Regnbågsmässa. Varför namnet ändrades vet jag inte.

Temat för mässan var Kärleken, mycket utifrån 1Kor13, och mottot var: ”Överallt där kärlek sker, där sker någonting heligt.”

Det går ju att förstå det resonemanget på ett sätt. Gud är kärlek och Gud är helig, då måste ju kärleken vara helig.

Gud=kärlek+helighet
=kärlek=helighet

Och på ett sätt är det ju sant! Gud är helig och kärlek. Men det skulle ju i så fall vara lika sant att den människa som älskar är Gud, eller?
Ett annat problem med denna teologiska ekvation att i detta sammanhang, när det uppenbarligen inte bara handlar om plationisk kärlek, är att det handlar allt för nära grekisk tempelprostitution. Där man hade sex för att komma närmare det gudomliga, blidka gudar/gudinnor. Kanske blev denna tanke påhejad av Säters kyrkas grekiskinspirerade arkitektur, men mina tankar gick direkt till Artemistemplet i Efesos.

Susanne inledde sin predikan med en stor och uppmuntrande sanning: frågan om samkönade äktenskap handlar inte om människans värde; Vi, alla människor, har vårt lika värde för att vi är skapade av Gud!

Hon avslutade sin predikan med att säga att vi var samlade för att be för kyrkomötets ledamöter och för beslutet som ligger framför. Men jag hörde inte att någon gjorde det högt, och det stod inget om det i agendan, som annars hade skrivit ut alla böner (en fin agenda!). Det kanske var det folk bad för själva vid ljuständningen.

Min första reaktion efter mässan var: ”Intressant teologi!”
Det här handlar egentligen inte så mycket om äktenskapet, utan mer om hur vi ser på Gud och oss själva i ett större perspektiv. Äktenskapsfrågan är bara toppen av isberget. Men det kommer jag behöva mer tid att tänka över, innan jag publicerar mina tankar här.

Allt gott till er alla!