Till präster och pastorer:

Jag tror att ert viktigaste missionsfält, efter familjen, är era medarbetare, anställda och förtroendevalda/äldstekår/styrelsemedlemmar. Deras lärjungaskap formar dig och hela församlingen. Satsa på dem så smittar deras lärjungaskap av sig och församlingen växer!

Annonser

Jesus helar

Jag tror att vi har en god och allsmäktig gud som vill och kan använda och hela människor. Här är en film med massor av killas rom blir helade när folk ber. Detta är inte det enda vittnesbördet som finns, men ett bra exempel.

Att det är killar och inte tjejer som blir helade beror bara på att killen som snackar känner sig mer bekväm med att t.ex. lägga handen på killar än tjejer, för att det inte ska missuppfattas. Inom många sammanhang finns den uppmuntran att killar hjälper killar och tjejer hjälper tjejer.

Konfirmander i fyra stift!

Jag insåg igår vilken rikedom jag har i att ha haft konfirmander i fyra olika stift!

  • som tonåring i Göteborgs stift.
  • som medarbetare (Volontär i Svenska kyrkan) i Lunds stift.
  • som student och personlig assistent (både i församling och på stiftsgården Tallnäs) i Växjö stift.
  • som vuxen och missionär (i församling med läger på stiftsgården i Rättvik) i Västerås stift.

Jag inser att et nog inte är så många som har den breda erfarenheten! Det är berikande att se vår Svenska kyrka på många olika sätt och inom flera olika traditioner! Jag är tacksam för de erfarenheter jag fått ock hoppas få dela  med mig till fler konfirmandgrupper och arbetslag, så att fler får lära känna Gud bättre. Den vandringen är vi alla på!

Rätt fasta

Jes 58:

5 Är det en sådan fasta jag vill se:
en dag då man späker sig,
hänger med huvudet som ett strå,
ligger i säck och aska?
Kallar du det fasta,
en dag som behagar Herren?
6 Nej, detta är den fasta jag vill se:
att du lossar orättfärdiga bojor,
sliter sönder okets rep,
befriar de förtryckta,
krossar alla ok.
Dela ditt bröd med den hungrige,
ge hemlösa stackare husrum,
ser du en naken så klä honom,
vänd inte dina egna ryggen!
8 Då bryter gryningsljuset fram för dig,
och dina sår skall genast läkas.
Din rättfärdighet skall gå framför dig
och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg.
9 Då skall Herren svara när du kallar,
när du ropar säger han: ”Här är jag.”
Om du gör slut på allt förtryck hos dig,
hot och hån och förtal,
10 om du räcker ditt bröd åt den hungrige
och mättar den som lider nöd,
då skall ljus bryta fram för dig i mörkret,
din natt bli strålande dag.
11 Herren skall alltid leda dig,
han mättar dig i ödemarken
och ger styrka åt benen i din kropp.
Du skall bli som en vattenrik trädgård,
en oas där vattnet aldrig sinar.
Detta är en riktig fastetext!
Det är Askonsdagens(dagens) Gammaltestamentliga text för denna årgång och den slog mig ordentligt igår. Den hänger så tydligt ihop med Joel 2:13:
Slit sönder era hjärtan, inte era kläder,
och vänd åter till Herren, er Gud.
Han är nådig och barmhärtig,
sen till vrede och rik på kärlek,
han ångrar det onda han hotat med.
Det är våra hjärtan Gud vill ha, inte vår religiositet och tomma handlingar. De är till ingen nytta om de inte görs i tillbedjan till den ende sanne Guden!
Det fetstilta får mig att tänka på de som stod ock kämpade på #blockad vid Migrationsverket i Kållered igår kväll. Och fegisarna på Västtrafik som stängde av en busshållplats på grund av deportationen. Nja, det är klart att det är förståeligt, men samtidigt har jag svårt för att de antagligen gjorde det på polisens inrådan/befallning, och i detta fall är det inte enkelt att se polisen som den bästa aktören i sammanhanget. Självklart gör de bara sitt jobb. Men ibland har de varit väldigt hårdförda mot fridfulla demonstranter, allt i onödan och allt till deras egna nackdel. Men det kan inte vara lätt att ha det jobbet heller. Antagligen måste de ikläda sig en hård roll för att kunna göra något så vansinnigt som att avvisa människor till Irak och andra ännu värre länder.
Det gör så ont i mig när jag tänker på det eftersom jag känt minst en som åkt med en sådan deportation (en av de första, innan blockaderna var så stora som nu). Broder Kamal räknade med att kunna överleva några dagar i Bagdad och planerade att fly igen när han kom fram. Det gör så ont att tänka på att någon ville denne fine äldre man något ont, och att han inte kunde få sluta sina dagar i frid i Sverige, utan all den oro och det lidande som deportationen orsakade.
Att jag sen har vänner som skulle kunna bli hämtade vilken dag som helst till en värre situation än Irak gör inte känslan bättre…
Därför är de som är med på #blockad hjältar i min värld!
Men det finns även annat att göra, hur kan jag  lossa orättfärdiga bojor, slita sönder okets rep, befria de förtryckta, krossa alla ok, dela mitt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, klä en naken när jag ser honom och inte vända de mina ryggen? Självklart genom att ekonomiskt stötta Amnesty, Not For Sale och andra organisationer som jobbar mot trafficking, biståndsorganisationer som ger mat till svältande på Afrikas horn osv. Vad kan jag göra mer, på nära håll? I ärlighetens namn ser jag inte så många nakna personer här i byn, utom vid badplatsen då, men då har de ju valt det frivilligt! Vad innebär det då i min vardag?
Jag får en tanke om att det innebär att se på alla med kärlek, se på alla lika som om de hade de finaste kläderna vi kunde tänka oss, och att vi också hade det, så att ingen behöver känna sig mindervärdig eller trampad på. Det tror jag skulle revolutionera vårt land, om vi alla såg på varandra med kärlek. Inte mesig kärlek, jag menar inte anarki, men kärlek och uppskattning för att det finns människor omkring oss som vi får möta och att vi får berikas av det mötet.
Det vore en gudfruktig fasta, en ny livsstil för de allra flesta av oss.

Helvetet Domsöndagen till ära

Domsöndag som det är kom helvetet upp vid kyrkkaffet. Det började med att jag sa att jag gillar Domsöndagen eftersom den sista domen talar om att det finns ett slut på ondskan. Gud kommer säga: Basta ya (nu räcker det)! Det ska bli slut på skiten, på ren svenska!

Då sa Kristin, prästen i byn något intressant jag aldrig tänkt på: “Om helvetet är människor som brinner och plågas i evighet så är det ju inte slut på ondskan.”

Det är en intressant tanke. Många kanske har tänkt mer på det här än mig, men det får mig att fundera på vad är då helvetet? Om det är som Kristin nämner, som ju skrivs om i Bibeln, en evig pina, så har jag svårt att inte hålla med Kristin – visst lidandet finns inte i himlen, men ändå i tillvaron.

En tanke som jag har om helvetet, och jag har verkligen inte funderat så mycket på denna fråga, är att: om inte Gud finns där så finns där inget liv. Om det inte finns liv så är det ju inte en tillvaro. Det blir ett intet.

Det kanske är en enkel lösning för att slippa tanken på evig pina, men samtidigt så gör det mig väldigt ont. I jämförelse med evigt liv så är det ju en gigantisk skillnad!!!

Mitt påstående om att helvetet är ett intet säger ju att de som säger att allt tar slut när man dör, har rätt, om de valt att inte leva med Gud.
Min älskade pappa är vad jag vet en av dem som tänker så.

Jag blir nästan deprimerad av tanken att det finns människor som inte vill leva så länge det bara är möjligt, även om det på ett sätt kostar allt att ge sitt liv till Kristus och ta till sig Hans erbjudande om evigt liv.

Herre,  hjälp oss att prata om domen och döden&livet på ett sätt som berör och som är förståeligt.
Hjälp oss att tala om nåd, och förlåtelse för allt. Absolut allt!
Hjälp oss att berätta med ord och handlingar att det aldrig är för sent så länge vi lever här på jorden.
Hjälp oss prata om himlen och helvetet utan att skrämmas.
I Jesu namn.
Amen.

Hungrig

Har en människa samma värde om hon är hungrig?

Ser vi i den rika delen av världen (ja, nu menar jag rika) ner på människor som inte kan äta sig mätta?

Tror vi någonstans inom oss att de, på något sätt, satt sig i den situationen själva?
I den rika delen av världen är det kanske så för de flesta som räknas som fattiga. Olika personliga beslut har lett till vissa konsekvenser. Jag menar inte att alla beslut har varit enkla att ta eller att allt är svartvitt, inte heller att det skulle vara rätt att se ner på någon människa för de beslut hon tagit.

Jag vill bara sätta igång tankeförmågan som gör att vi gör allt vi kan för att utrota världens hunger.

En människa är inte mindre värd för att hon går och lägger sig hungrig.