Än en gång visar Socialdemokraterna hur lite de tror om Sveriges folk!

Två representanter från (S) i Lunds stift, båda präster, skriver i Sydsvenskan:

”Det finns de som tycker att Socialdemokraterna och andra politiska partier som ställer upp i val till kommuner, regioner och riksdagen borde hålla sig borta från Svenska kyrkan. Men det är att säga att de som ska väljas till kyrkliga uppdrag helst ska komma från en liten utvald exklusiv grupp, att vanliga ”svenssonkristna” inte behöver göra sig besvär.”

Jag tror att detta är helt fel. Jag tror att vanliga ”svenssonkristna”, och medlemmar som inte ens kallar sig kristna, kan välja vilken typ av kyrka de vill ha, utan att ha partipolitiska nomineringsgrupper för att ”förenkla” valen.

Jag tror att det vore sunt om Svenska kyrkan verkligen får handla om tron på Gud, och inte bara det samhälle som hon är en del av. Kyrkan är till för samhället, inte samhället för kyrkan!

Svenska folket kan välja om de vill ha en light, medium eller hardcore kyrka. Då är det enkelt med de tre partipolitiskt obundna nomineringsgrupperna som finns representerade i kyrkomötet: ÖKA‎, POSK‎ och Frimodig Kyrka. Så enkelt är detta val! Om det kommer fler grupper i framtiden får de profilera sig på andra sätt.

Vill S att deras väljare ska rösta på en viss nomineringsgrupp (ÖKA) så kan de ju rekommendera dem och öppet stödja dem. Det är enkelt, rakryggat och helt ok.

Problemet med det för S är ju att de mister i makt och “tappar momentum” inför nästa riksdagsval…

Stycket efter det tidigare citerade lyder:

”Detta är en farlig utveckling.”

Jag har svårt att hantera den kommentaren känslomässigt eftersom jag inte förstår hur man kan ha det perspektivet, att det vore farligt om kristna, de som är aktiva och tar del i verksamheten, har makten I kyrkan.
Jag ser det snarare som tragikomiskt eftersom det inte är svårt att se hur det har gått med kyrkan med Socialdemokratiskt styre och inflytande de senaste 100 åren… Att de då vill fortsätta styra när de ser hur deras strategier påverkat kyrkan kan inte handla om annat än maktlystnad. Att kalla det omsorg om kyrkan förstår jag inte.

Lite mer perspektiv skulle uppskattas. Annars hoppas jag att vi ses i Kyrkomötet i höst!

Partipolitik i Svenska kyrkan…

… är något jag inte tycker om.

Om jag förstår det eller inte är en annan fråga. Jag kanske kan tillstå att jag skulle vilja inte förstå det… = jag önskar att jag inte förstod det. Varför, jo för att det enda vettiga svaret är maktlystnad. I sin krönika ”Politikerna måste lämna Gud i fred” drar Johannes Forssberg samma slutsats.
Min erfarenhet av kyrkopolitik i stiftsfullmäktige och kyrkomöte bekräftar detta. Allt beslutas i slutna rum med S och C. De är också de enda riksdagpartier, tillsammans med Sverigedemokraterna, som rätt av engagerar sig i kyrkopolitiken, De verkar tycka att ett vinnande koncept är det säkraste kortet. Alla andra har de senaste åren gått över till FISK, MISK, VISK, KR och Borgerligt alternativ. Namnfrågan är ju definitivt inte den viktigaste, men det är en lite intressant ”fegisförändring” som dessa grupper gjort, att ändra lite grann, men inte så mycket att individerna mister sin makt…

Det finns många kompetenta och trevliga ledamöter från de partipolitiska nomineringsgrupperna (som ”partierna” kallas i kyrkopolitiken), don’t get me wrong! Men hela grejen med att människor inom KYRKAN har makt utifrån sina partipolitiska grupperingar. Det är konstigt och fel!

Jag ser gärna en representativ demokrati, liknande den vi har nu, men utan partipolitiska beteckningar eller undertoner, i Svenska kyrkan. Sammanhang där Frimodig kyrka, POSK och ÖKA, och kanske fler, får samtala om vilken kyrka vi vill ha och hur den ska ledas. Då skulle kyrkan verkligen vara fri från staten!

Allt gott!

Gud älskar invandrare!

5 Mos 10:17-21:

Ty Herren, er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den store Gud och fruktansvärde hjälte som aldrig är partisk och inte kan mutas, som ger den faderlöse och änkan deras rätt och som älskar invandraren och ger honom mat och kläder. Även ni skall visa invandraren kärlek, ty ni har själva varit invandrare i Egypten. Herren, din Gud, skall du frukta, honom skall du tjäna, honom skall du hålla dig till, och vid hans namn skall du svära. Han är din stolthet, han är din Gud. Du har själv blivit vittne till dessa stora och överväldigande gärningar som han har utfört för dig.

Det kan ju självklart aldrig sägas för mycket, och det är ju så otroligt självklart – älskar Gud oss så älskar Han ju alla människor!

Låt oss ta till oss det och leva i det, både Guds kärlek till oss och till alla medmänniskor!

Ha en bra midsommar!

Till präster och pastorer:

Jag tror att ert viktigaste missionsfält, efter familjen, är era medarbetare, anställda och förtroendevalda/äldstekår/styrelsemedlemmar. Deras lärjungaskap formar dig och hela församlingen. Satsa på dem så smittar deras lärjungaskap av sig och församlingen växer!

Jesus helar

Jag tror att vi har en god och allsmäktig gud som vill och kan använda och hela människor. Här är en film med massor av killas rom blir helade när folk ber. Detta är inte det enda vittnesbördet som finns, men ett bra exempel.

Att det är killar och inte tjejer som blir helade beror bara på att killen som snackar känner sig mer bekväm med att t.ex. lägga handen på killar än tjejer, för att det inte ska missuppfattas. Inom många sammanhang finns den uppmuntran att killar hjälper killar och tjejer hjälper tjejer.

Konfirmander i fyra stift!

Jag insåg igår vilken rikedom jag har i att ha haft konfirmander i fyra olika stift!

  • som tonåring i Göteborgs stift.
  • som medarbetare (Volontär i Svenska kyrkan) i Lunds stift.
  • som student och personlig assistent (både i församling och på stiftsgården Tallnäs) i Växjö stift.
  • som vuxen och missionär (i församling med läger på stiftsgården i Rättvik) i Västerås stift.

Jag inser att et nog inte är så många som har den breda erfarenheten! Det är berikande att se vår Svenska kyrka på många olika sätt och inom flera olika traditioner! Jag är tacksam för de erfarenheter jag fått ock hoppas få dela  med mig till fler konfirmandgrupper och arbetslag, så att fler får lära känna Gud bättre. Den vandringen är vi alla på!

Helvetet Domsöndagen till ära

Domsöndag som det är kom helvetet upp vid kyrkkaffet. Det började med att jag sa att jag gillar Domsöndagen eftersom den sista domen talar om att det finns ett slut på ondskan. Gud kommer säga: Basta ya (nu räcker det)! Det ska bli slut på skiten, på ren svenska!

Då sa Kristin, prästen i byn något intressant jag aldrig tänkt på: “Om helvetet är människor som brinner och plågas i evighet så är det ju inte slut på ondskan.”

Det är en intressant tanke. Många kanske har tänkt mer på det här än mig, men det får mig att fundera på vad är då helvetet? Om det är som Kristin nämner, som ju skrivs om i Bibeln, en evig pina, så har jag svårt att inte hålla med Kristin – visst lidandet finns inte i himlen, men ändå i tillvaron.

En tanke som jag har om helvetet, och jag har verkligen inte funderat så mycket på denna fråga, är att: om inte Gud finns där så finns där inget liv. Om det inte finns liv så är det ju inte en tillvaro. Det blir ett intet.

Det kanske är en enkel lösning för att slippa tanken på evig pina, men samtidigt så gör det mig väldigt ont. I jämförelse med evigt liv så är det ju en gigantisk skillnad!!!

Mitt påstående om att helvetet är ett intet säger ju att de som säger att allt tar slut när man dör, har rätt, om de valt att inte leva med Gud.
Min älskade pappa är vad jag vet en av dem som tänker så.

Jag blir nästan deprimerad av tanken att det finns människor som inte vill leva så länge det bara är möjligt, även om det på ett sätt kostar allt att ge sitt liv till Kristus och ta till sig Hans erbjudande om evigt liv.

Herre,  hjälp oss att prata om domen och döden&livet på ett sätt som berör och som är förståeligt.
Hjälp oss att tala om nåd, och förlåtelse för allt. Absolut allt!
Hjälp oss att berätta med ord och handlingar att det aldrig är för sent så länge vi lever här på jorden.
Hjälp oss prata om himlen och helvetet utan att skrämmas.
I Jesu namn.
Amen.