Integritet i sociala medier

Idag gav Darlene Cunningham (en av UMUs grundare) och hennes son David ett budskap till hela organisationen. 23 olika platser var sammankopplade via videokonferenssystemet GENESIS + att många kollade direkt på webben.

En av de saker de pratade om var integritet i sociala medier, och vikten om att prata om den och undervisa om vikten av att tänka efter före  man publicerar något på nätet, om det är så lite som en Facebook kommentar.

Några saker som slog mig av det de sa var:

  • Allt som läggs på Internet finns där för evigt. Det är lätt att tänka att bara för att jag kan ta bort en kommentar, som man för övrigt inte kan själv på Facebook med de nya kommentarerna, så är det jag som har makten över det jag skriver, men det är ju inte helt sant. Jag är inte tekniker ut i fingerspetsarna så jag kan inte förklara hur du skulle kunna läsa t.ex. ett inlägg som jag tagit bort härifrån min blogg. Men det skulle förvåna mig om man inte kan det. Tekniken är uppfinningsrik!
    Frågan vi får ställa oss själva blir ju: vad vill jag lämna efter mig? Vad vill jag ska finnas att minnas mig för och i slutändan, vad är jag redo att stå för?
  • Allt vi skriver kan nå den publik vi skrivit för, de vi skriver om och andra okända läsare. I de allra flesta fall kan alla läsa det som skrivs på Internet, inte bara de människor vi skrivit det för. Om vi nämner någon person eller organisation är det lätt för andra att Googla det och läsa vad vi skrivit. Detta är jätteviktigt att komma ihåg!
    Inom en missionsorganisation som UMU så är det ju självklart att vi tänker på detta när vi refererar till missionärer i länder där det finns människor som inte tycker att det borde finnas missionärer där. Våra ord kan riskera vår vänners säkerhet. Vi kanske använder kodspråk eller undviker att skriva om vissa saker, men tänker vi alltid på det i vår vardag?

När jag lyssnade på Darlene och David funderade jag på hur detta gäller mig. Har jag några vanor jag måste ändra?

En vana som jag är glad att jag har är att jag sällan läser kommentarerna till artiklar eller blogginlägg, de bloggar jag läser kommentarerna på kan jag räkna på ena handens fingrar. En av anledningarna till att jag har denna vana är att jag inte orkar använda den energi som det tar att bli upprörd över vad folk skriver, om de nu skulle skriva något jag skulle bli upprörd av. Jag tror att det är en god vana att välja vad man tar in, det gör det lättare att kontrollera vad som kommer ut. Jag säger inte att man alltid ska stryka sig själv medhårs och bara läsa sånt man redan vet att man gillar. Man kan bli väldigt inskränkt då. Men samtidigt så ska man akta sig för situationer där man blir så provocerad att man vill spy galla över allt som kommer i närheten. Det är ju inget att eftersträva.

En annan vana jag har är att akta mig för att reagera för snabbt, vilket ju i och för sig har en stor baksida: en ganska inaktuell blogg… Men hellre producera genomtänkta inlägg än släppa iväg texter som sårar människor. Kommunikation är svårt nog. Den bör vi hantera med största möjliga varsamhet.

Det här var mina tankar denna kväll angående integritet i sociala medier. Gud välsigne dig och din kommunikation!

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s