Högmod

Hej!

Jag vet inte vem Kyrksyster är, men jag vet att hon är vis!

Läs detta inlägg, och gärna mer av hennes blogg för att förstå sammanhanget. Hon skriver om det jag tänkt mycket på på senaste: stolthet och högmod.

Högmod, prestige och makt är ett problem för alla människor. Det spelar ingen roll vilken ideologi eller livsåskådning hon har. Människan är fallen i synd.

Det som kan skilja är modet att erkänna sin synd, be om förlåtelse och räta ut det som blev fel. Där gör det skillnad om människan mött nåden.

En människa som mött den nåd som förlåter allt är inte längre rädd för sina egna fel. Hon vet att hon gör misstag, faller för sina egoistiska begär… men hon vågar säga att det är så. Hon vågar tillstå sin svaghet.

Den som inte mött nåden måste försvara och bevisa att hon har rätt. Oavsett vilka konsekvenser det får.

Det finns människor som kallar sig kristna… som rent av nått långt i den kyrkliga världen… som aldrig mött sig själva och än mindre Jesus. Människor som aldrig skulle våga erkänna ett fel eller en svaghet. De är livsfarliga.

Vi ser det runt omkring oss, i kyrkan, i maktens korridorer, i familjer… Det finns över allt, oavsett livsåskådning.

Min fråga blir – och vad gör vi åt det?

Den bästa löning jag vet är att ödmjuka sig, inför människor, Gud och sin egen litenhet och älska älska och älska, både sig själv och andra, med Guds kraft.

Kärleken skall övervinna allt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s